you can tell me anytime you like
2008-08-21 @ 18:02:07
Så, that was it. Slut, the end, finito. Inget sommarlov mer.
Jag vet inte riktigt hur det kändes att börja skolan. Det kändes lite som att de senaste tio veckorna aldrig existerat. Det kändes som vanligt fast på ett knäppt sätt. Och just för att det kändes som vanligt på ett knäppt sätt, kändes det väldigt konstigt. Och jag vet inte om jag tycker om, eller inte tycker om, att det känns konstigt.
Om vårt schema då, tyvärr ser det ut precis som jag ville att det inte skulle göra. Och det där med maten på tisdagar - vi ska käka efter alla lektionerna, halv ett, efter idrotten.
Fast jag måste sluta vara så himla negativ. Jag menar, jag hoppade inte precis av glädje när jag såg att morgondagens, och varje fredags, schema består av Naturkunskap, Historia, Engelska och Matte.
Men jag måste sluta vara negativ. Jag menar historia kan säkert vara hur kul som helst om vi får en bra lärare, och naturkunskap kanske också är roligt, vad vet jag. Dessutom, är engelska kul ibland, känns bara lite avigt eftersom jag verkligen gillade vår förra engelsklärare som nu har slutat. Matten däremot, där har jag all anledning att vara deppig, samma lärare, en ny bok antagligen. Känns ju inte som att matte b kommer bli väldigt mycket roligare än a. Men - man vet ju aldrig.
Måste prata med syon också, om att jag och Susana vill ha svenska b. Asså, det är helt sjukt, vi har bara en enda termin svenska, och bara en lektion i veckan.
Har lite barndomsflashback också eftersom jag numera är helt inne på lila igen. Dock inte samma mesiga ljuslila som mina gamla tapeter, nej den här lila färgen som jag är helt galen i är mycket mörkare fast ändå knallig på något vis. SNyggt är det i alla fall. Och det är den lila färgens fel att jag är helt förälskad i en jacka på h&m, som egentligen ser ut som vilken tråkig jacka som helst, bortsett från att den har helt rätt färg! Tyvärr har jag redan en jacka, och den på h&m kostade tre, eller fyrahundra. Kommer inte riktigt ihåg. Men jag vill prova den i alla fall. Bara för att.
Jag vet inte riktigt hur det kändes att börja skolan. Det kändes lite som att de senaste tio veckorna aldrig existerat. Det kändes som vanligt fast på ett knäppt sätt. Och just för att det kändes som vanligt på ett knäppt sätt, kändes det väldigt konstigt. Och jag vet inte om jag tycker om, eller inte tycker om, att det känns konstigt.
Om vårt schema då, tyvärr ser det ut precis som jag ville att det inte skulle göra. Och det där med maten på tisdagar - vi ska käka efter alla lektionerna, halv ett, efter idrotten.
Fast jag måste sluta vara så himla negativ. Jag menar, jag hoppade inte precis av glädje när jag såg att morgondagens, och varje fredags, schema består av Naturkunskap, Historia, Engelska och Matte.
Men jag måste sluta vara negativ. Jag menar historia kan säkert vara hur kul som helst om vi får en bra lärare, och naturkunskap kanske också är roligt, vad vet jag. Dessutom, är engelska kul ibland, känns bara lite avigt eftersom jag verkligen gillade vår förra engelsklärare som nu har slutat. Matten däremot, där har jag all anledning att vara deppig, samma lärare, en ny bok antagligen. Känns ju inte som att matte b kommer bli väldigt mycket roligare än a. Men - man vet ju aldrig.
Måste prata med syon också, om att jag och Susana vill ha svenska b. Asså, det är helt sjukt, vi har bara en enda termin svenska, och bara en lektion i veckan.
Har lite barndomsflashback också eftersom jag numera är helt inne på lila igen. Dock inte samma mesiga ljuslila som mina gamla tapeter, nej den här lila färgen som jag är helt galen i är mycket mörkare fast ändå knallig på något vis. SNyggt är det i alla fall. Och det är den lila färgens fel att jag är helt förälskad i en jacka på h&m, som egentligen ser ut som vilken tråkig jacka som helst, bortsett från att den har helt rätt färg! Tyvärr har jag redan en jacka, och den på h&m kostade tre, eller fyrahundra. Kommer inte riktigt ihåg. Men jag vill prova den i alla fall. Bara för att.
Kommentarer
Trackback