64 minuter. 64 jävla minuter fick jag stå på tågstationen i morse, och vänta. Vet du vad det värsta med att pendla är? Att man kan vara hur duktig som helst; stiga upp i tid, göra sig i ordning, allt det där - så att man står på stationen i tid. Och sen spelar det ändå ingen roll hur duktig man varit, för man kan lik förbannat inte styra över alla signalfel. Och det spelar ingen roll hur tidigt man stigit upp och hur punktlig man varit - man kommer ändå 40 minuter för sent till skolan.

Och det enda negativa med mitt kära tågkort, som jag för övrigt gillar skarpt, är att jag inte har något bevis för vilket tåg jag åkte med, och därför inte kan skicka in någon biljett och få ersättning som alla "vanliga" resenärer kan. Om jag seriöst fått ersättning för alla de gånger, under de här 2, snart 2 och ett halvt åren, jag åkt och blivit 1 eller 2 eller 3 timmar försenad, hade jag kunnat åka fram och tillbaka till Växjö en hel sommar. Istället får jag stå och stampa i 64 minuter utan att få något för det. Förutom en massa förlorad tid.