Har fortfarande inte riktigt fått in min rutin på vardagen, men det börjar ta sig åtminstone! Stulen plånbok och matförgiftning denna veckan, men också sååå mycket fina människor att lära känna, och platser att se och saker att göra, så det där andra spelar ingen roll till slut. Victoria & Albert Museum på bilderna.

 

HejHEJhej. Tror jag glömde säga här på bloggen att jag fick jobbet? Det fick jag i alla fall dårå. Jobbar i princip bara kväll vilket jag älskar! 17.30-23.30 innebär att jag hinner göra saker hela dagarna och ändå inte är hemma särskilt sent (pga bor nära ni vet). Och eftersom jag då har tid för en massa kul kände jag att det hade varit trevligt att känna lite folk som bor på min sida stan, la ut detta på londonsvenskars facebooksida och hade 15 meddelanden på 5 minuter. Och alltså människor. Love 'em. Hängde med en superskön tjej igår, promenad genom Hyde Park som jag bor några minuter ifrån. Och idag var jag och en annan tjej på museum och tittade på dinosaurier, och sen gick vi runt lite bland andra byggnader i området, som Albert Hall och hennes skola, Royal College of Music. "Vill du titta in?" EH JA TACK. Fint gammalt hus som sig bör när det är en av världens bästa musikskolor, gick igenom en korridor och hörde folk öva på sina instrument och nere i källaren fanns ett stort bibliotek med ett rum för blåsinstrument, ett för stråkar, ett för slag, osv. Och så tänkte jag att vad fantastiskt det är att träffa nya människor, då får man se helt andra världar än sin egen.

 

Natural History Museum:

 

Älskar att man kan vara i en stad med nio miljoner invånare, med trafik och allt annat vad det innebär, och sen bara gå in i valfri stor park och vandra runt i en annan värld tillsammans med jordekorrar, pågåglar och annat löst folk. Fint redan nu fast det bara är januari, can't wait tills allt slår ut! Dessutom världens finaste bostadsområde, Holland Park och upp mot Notting Hill. Pastellhusen bland annat, och vita hus med schackrutiga trappor och alléer längs gatorna. East London är för hipstersen, West London är för mig ♥. (Inser förresten nu att det knappt är West London längre, flyttar två stationer in mot stan så tillhör plötsligt Central London, mohaha).

 

Sedan dag två i det här landet har jag känt mig som hemma och såhär 14 dagar in känns det fortfarande lika självklart bra. Också som att mitt hjärta har expanderat och byggt ett nytt litet rum bara för London.

En av sakerna jag tycker om är att allt går så fort! För väntan kan väl vara det tråkigaste som finns? Idag fick jag veta att jag inte fick jobbet jag ändå inte ville ha, blev mest lättad för då slapp jag ta beslutet själv. En minut senare var jag inne på en restaurang jag sett behövde ny servitris, "kom tillbaks ikväll" sa de då och så fick jag köra ett trial shift, vilket jag ska fortsätta med hela veckan! Och jag ÄLSKADE DET. Om crêperiet häromdan kändes som en snabbmatskedja var det här verkligen totala motsatsen. Supermysigt med kristallkronor och mjuka stolar. Och jag som verkligen har noll servitriskunskap hade tur att managern verkligen ville ha med en skandinav. Kände mig som en väldigt glad Eliza Doolittle när han sa "I will train you".

 

Hoppas verkligen, verkligen, verkligen att detta leder till en anställning för det var det ROLIGASTE I MITT LIV nästan. Instoppad skjorta och knut i håret och lägga besticken alldeles rakt och lära sig putsa vinglas och hur man balanserar flera tallrikar på armen och ni vet allt det där! Och efter för- och varmrätten ställa fram en litenliten tallrik med små tabletter, hälla hett vatten ur en genomskinlig mini-tekanna på tabletterna och vips så växer de till varma handdukar. Efter en kväll på ett sånt ställe kommer jag aldrig kunna gå tillbaka till ett vanligt oglamouröst caféjobb igen. Som smarta Anja sa när vi åt på något fint ställe i Budapest: "ju mer man betalar desto mer får man gratis" – precis en sån restaurang är det.

 

Fler bra grejer:

1. Det är en av Londons topp 10 bästa indiska restauranger, och indiskt kan ju vara den godaste maten som finns, plus att minst hälften på menyn är vegetariskt.

2. Tycker om att lära mig saker och världar jag vet ingenting om. Som uttalet på och skillnaden mellan Pinot Noir och Merlot.

3. Restaurangen ligger 12 minuter från mitt nya rum i Notting Hill.

 

Jag har ingen aning om var den kommer ifrån, min förkärlek till serviceyrken, vet bara att jag blir uttråkad om jag inte har en del av det i mitt liv. Inser att det kan låta obegripligt (för det gör det i mina öron) att vilja jobba som servitris, men jag blir alldeles i extas bara av tanken. Och jag vet att jag tröttnar på saker efter hand (oavsett vad det gäller) men just exakt nu känns det här som mitt drömjobb.

 

 

Hejsvej! Uppdatering vad som hänt senaste dagarna dårå:

 

1. Var igår och provjobbade på ett crêperi i Covent Garden. Gick bra men fick dålig känsla så vill egentligen inte ha jobbet om jag får det (vilket jag får veta typ imorrn). Men kanske tar det ändå i så fall, för när jag gick runt och delade ut CV:s idag sa nästan alla "kom tillbaka om en månad". Slö period januari/februari. Och det visste jag ju! Men ja, får se hur det blir. På det där provjobbet lärde jag mig i alla fall de oändligt många mynten i den här valutan, liiiite bättre.

 

2. Var idag och betalade deposit på mitt nya rum jag flyttar in i på fredag, i Notting Hill! Gütt. Längtar något helt obeskrivligt efter en garderob.

 

3. Känner mig under the weather, har väl i och för sig räknat med att bli sjuk förr eller senare, sånt som brukar komma på posten när man byter tid och rum. Fast på tal om väder har det varit sol alla dagar sedan jag kom till detta ökända regnland.

4. Försökte mig på en mittbena idag vilket var FRUSTRERANDE svårt efter 23 år med sidbena.

Började gårdagen med lite jobbsök, sen en spontan fikadejt med en skön göteborgare, vilket slutade med 4 timmars promenad längs Thames, förbi en massa broar och annat fint. Kunde inte låta bli att tycka att det var lite extra roligt att gå över Millenium Bridge, eftersom jag är lättimponerad av allt man sett på film (Harry Potter alltså). Och Tower Bridge är det ju inget fel på heller!

 

Promenerade runt i områdena runt Holland Park och mot Notting Hill och tänkte att ja, föregångare är de, dessa smarta britter som målar alla hus i fina färger. Såhär kan januari också se ut.

 

HALLELUJAH! Hittade supersnabbt internet på en bibbla nära mig.

 

Har fortsatt mitt utforskande av stan och sånt där, dessutom blev det en 6-timmars-dejt med den här bruden igår! Extremt kul att känna nån i den här stan där exakt allt annat är nytt. Också kul: att alla kallar en "love". Lär ju bli irriterad på det om ett tag – ur ett feministiskt perspektiv – att det ska klappas på huvudet, men än så länge har det bara varit gulligt.

Andra dan (tekniskt sett tredje, men räknar inte första kvällen), känner mig redan lite som hemma. Idag var jag bland annat en sväng vid Covent Garden och gatorna omkring där var nog min favoritplats hitintills. (Fast det slås nog ganska snart igen antar jag!) Det enda som är outhärdigt jobbigt i det här landet är det förbannade internetet som aldrig funkar! 

Nu bor jag i London. Känns ju lagom surrealistiskt. Normalt och konstigt på samma gång - när jag sitter här inne och hör bilarna utanför känns det som att vara hemma, och tunnelbanorna är precis likadana som i alla andra storstäder. Fnittrar åt roliga skyltar och sånt man känner igen, som Baker Street och Neville. Och igår när jag åkte tåg genom förorterna in till London var det verkligen som att man ramlat rakt in i en bok av Marian Keyes. Allt ser ut precis som man tror, till varje hus finns det liksom en skönlitterär referens.

 

Bor januari ut i en lägenhet i Hammersmith tillsammans med en annan svensk tjej, känns väldigt mycket skönare än att bo på hostel! Har än så länge bara varit i stan i drygt ett dygn, börjat med lite turistande och en arbetsintervju. Vad jag hitintills i övrigt upptäckt är att övergångsställen inte är något man slösar med, lite farligt i kombination med att bilarna kör åt fel håll. Slut på meddelande och godnatt.